GAMLA PENGAR
Stekt Orm
EP
Beat Butchers, 2011
Det är lite pinsamt att recensera skivor där bandet har gett ut nya skivor efter den jag skriver om. Men… Sånt är livet…
Jag blev frälst av det här bandet redan när deras debutsingel landade i brevlådan för drygt ett år sedan. Senare under samma år släpptes denna uppföljare som fortsätter i samma anda som tidigare. Grundpelaren är punk som det lät för 35 år sedan och inte mycket till krusiduller utöver det. Det känns som om bandet är trygga i sina låtar och inte behöver göra sig till för att vara ”punk”. De spelar inte snabbt, de vrålar inte ut sina budskap utan kör enkel och rak punkrock med schyssta melodier och det låter bra.
Jag måste erkänna att låtarna inte fastnar lika fort som på deras förra skiva men de växer relativt kvickt och förutom titellåten så har jag svårt att välja ut en till favorit. I valet och kvalet så verkar det ändå som om jag ständigt återkommer till den lite lugnare men behagliga Dödansardag, men resterande alster kommer inte långt ifrån.
Passiv Dödshjälp har snickrat ihop ett nytt album och i den frodiga myllan av crustband så står de fortfarande starka.
Jag har alltid tyckt att Anatomi-71 har varit ett av de bättre crustbanden Sverige har att ge. Deras tolva På Giftets Vingar från 2009 sitter fortfarande som ett slag i nacken och det har varit jävligt kul att få ta del av deras nya platta!
Jag måste börja med att tala om att keltiska folkpunkband aldrig varit mina favoriter, har aldrig varit ett fan av Dropkick Murphys, Flogging Molly eller liknande. Sir Reg har jag hört förr och intresset har varit svalt även för dem, men nu när deras andra platta är här får jag ju ändå ta mig en runda i öronen och kolla vad som är på tapeten denna gång.




